Här kommer några bilder av odlingen och djuren. Sommaren har hittills varit kallt fram början seden gick den över till mycket värme och inget nederbörd. Så vi har arbetat mycket med bevattningen av morötterna.  Alla grödor ser ganska bra ut med tanke på sommarens vädret.

Läs mer

Nu är alla kor extra glada att kunna beta färskt gräss.  Vi har också tagit ett gäng till Bodudden. Allt gick ganska lugnt till förutom två små kalvar vill inte följa störmen. Med mycket tålamod och om tagningar så är de på den rätta platsen. Nu har sommaren kommit till gården!

Läs mer

Nu har vi jobbat intensiv med vårbruket. Det finns en hel del kvar. Vi har sått det mesta av korn och försöken är färdigt sått. Idag har vi sått klart morötterna och en del har redan börjat gro (som såddes före veckan). Nu är det fältvandring i morotsfälten för att hålla koll på ogräs och insekter.

Läs mer

Nu brukas det för fullt på fälten i Alterdalen. vi har spridit gödning på fälten och nu har sådden kommit igång. Idag så vi korn.

Läs mer

Vi har planerat odlings säsongen klar för 2014. Vi kommer att odla ca 9ha morot. Det kommer att finnas 5 sorter. En av dessa har vi odlat ett antal år och resterande har vi aldrig provat tidigare. Det kommer att var spännande i morots fält i år. Utöver morötter planeras det för sockermajs, korn, rybs, havre och ärtor på övrig odlingsmark. Vi längtar till vårbruket!!!

Läs mer

Läs mer

Ursprungligen publicerat på LRF.se Mat som inte duger, är det en klassfråga eller en lyxfälla? Varför äter vi inte en gurka som är för krokig, en morot som är inte spikrak eller en potatis som har skorv? Dessa problem är endast skönhetsfel och smakar lika bra som en perfekt grönsak o rotfrukt! Jordbruksverket kom under sommaren ut med en rapport om mat som kasseras innan den är hos butiken på grund av utseende, bland annat. Vad kan vi göra åt detta? Jag som morots- och potatisodlare har egna erfarenheter med min produktion med alla dessa bestämmelser om hur produkten ska se ut. Vi kasserar en del av produktionen på grund av detta regelverk. Jag mår dåligt över att ätbar mat ska försvinna i soporna! Vi skickar den istället som djurfoder, så kommer maten i vart fall till nytta någonstans. Jag har full förståelse för att man kasserar mat som kan göra konsumenten sjuk. Men håll med om att det är sjukt att kasta mat för att den inte är perfekt i utseende och att alla grönsaker i påsen ska vara identiska, samtidigt som miljontals människor håller på att svälta ihjäl på Afrikas horn. Hur kan vi med gott samvete kassera mat som har skönhetsfel? Dessa produkter är trots sina skönhetsfel fullt ätbara utan att vi blir sjuka. Vi måste följa EU:s normer om vi ska kunna leverera till butik över huvudtaget. Hur ska vi göra för att komma bort från detta problem? Jag är trött på att kasta mat! Vi har det för bra i Sverige om vi kan kassera mat som inte uppfyller klass 1. Och varför finns det överhuvudtaget olika klassningar, är det bara ett sätt för handeln att spela ut oss producenter mot varandra? Vi måste tänka om och använda vårt sunda bondförnuft; med andra ord titta, lukta och känna om maten är dålig. Vi kan inte fortsätta att handla med ögonen om vi vill ha ett levande landskap! Tanya Hultman Alterdalens Morötter och ledamot i LRF Norrbottens regionstyrelse

Läs mer

 Publicerat på LRF.se Tanya Hultman odlar majs i Norrbotten. Hennes frön får gro i Jenny Karlssons växthus som ligger 15 mil bort. – Jag ville ha skörd varje år och nu får de en väldigt bra start. Tanya Hultman är odlare och driver företaget Alterdalens Morötter med maken Håkan Hultman i Altersbruk, drygt 2 mil nordväst om Piteå. De är Norrbottens största yrkesodlare av morötter och levererar dem färdiga i påsar till butiker i Norrbotten. De odlar också potatis, vall, spannmål, rybs och purjolök på sammanlagt 180 hektar och har en mindre besättning dikor av rasen aberdeen angus. Tanya Hultman flyttade till Norrbotten på grund av kärlek i mitten av 1990-talet när flyttlasset gick från andra sidan Atlanten i USA. Hennes amerikanska ursprung från Minnesota gör sig fortfarande tydligt påmint, lite i dialekten men främst i frilandet. Där växer majsplantorna höga under sommaren. – Vi har alltid haft majs hemma och jag har saknat det. Det är egentligen den enda gröda som jag riktigt saknade och att kunna äta den direkt från fält, förklarar hon. Provade sig framTanya har odlat majs i tio år, men det har tagit lång tid att hitta en sort som passar klimatet i Norrbotten. Vissa år har skördarna gått helt förlorade på grund av att plantan är väldigt frostkänslig. Därför behöver majsfröet starthjälp för att kunna nå ända fram till skörd. Hon insåg att ett växthus skulle hjälpa. Men den korta tid på två–tre veckor som majsfröet behöver för att bli en planta på drygt 2 decimeter motiverade inte kostnaderna för att anlägga och driva ett växthus. Tanya Hultman sökte plats i växthusen i närheten men det fanns ingen med extra yta. Ett samarbete föddesTanya Hultman och Jenny Karlsson sitter båda med i LRF Norrbottens styrelse och är numera också samarbetspartner sedan tre år. Jenny Karlsson driver Granåns Handelsträdgård utanför Kalix tillsammans med sambon Jyri Jolanki och har fem växthus med en sammanlagd yta på 1 200 kvadratmeter. Vid något tillfälle kom behovet om växthus upp och Jenny Karlsson hade möjlighet att upplåta plats till plantorna under de få veckor som behövdes. Avståndet på 15 mil dem emellan är inget hinder. – Nej, det är ganska nära. Vi skulle kunna tänka oss att samarbeta i mycket annat också men då är det lite för långt, men när det gäller växterna går det jättebra, säger Tanya. Förodling framgångsfaktorFröpåsen kan hon skicka med posten och sedan blir det bara en hämtning. Och resultatet av förodlingen har varit lyckat. – Nästan varje frö har grott. Det har blivit jättejämnt. Alla har varit som stöpta i samma form. Så det har blivit riktigt lyckat, berättar Jenny Karlsson. Tanya Hultman har tidigare bara sålt majsen till privatpersoner hemifrån och det har varit en strykande åtgång. Nu har efterfrågan nått lokala restauranger. – Vi får se hur mycket det blir. Det beror på vädrets makter.

Läs mer